Det finns bara två sorters människor!

En äkta författare bör känna till vissa saker om hur språket fungerar. Nej, det är inte grammatiken eller stavningen jag tänkte ta upp, utan språkets förmåga att förvilla våra tankar – något som är bra att känna till för just en författare, som ju arbetar med illusioner.

Ja, en författare är faktiskt att likna vid en illusionist!

Kattmänniskor och hundmänniskor

hund

Ett av de tydligaste exemplen på detta är det något dumdryga påståendet:

"Det finns bara två sorters människor!” – som vanligen åtföljs av en redovisning av de två typerna:

”Kattmänniskor och hundmänniskor!”

Vad som nu händer är att vår hjärna börjar fundera över riktigheten i denna sats, och strax finner att det nog faktiskt stämmer ganska bra!

När man tänker efter finns det bara två sorters människor, och själv tillhör jag snarast hundtypen, för jag vill ju ha det lite tryggt och ombonat sådär, och min granne (som förresten heter Carl med C) tillhör kattsorten, han är alltid uppe sent, och verkar så fri på nåt sätt… Och antingen vill man ju ha det lite tryggare, annars lite friare, det stämmer ju faktiskt, så på det hela taget finns det naturligtvis endast två sorters människor, nämligen kattmänniskor och hundmänniskor…

Gott så!




Vinnare och förlorare

vinnare

Tills vi nästa dag hör följande påstående eka ur teveapparaten som så platt hänger på väggen därhemma:

”Jo, det är precis som min gamla mormor brukade säga, att det finns bara två sorters människor.” ”Jaså, så intressant – och vilka kan de sorterna vara då?” ”Det ska jag minsann tala om: vinnare och förlorare förstås!” ”Hmm… bara de två sorterna?” ”Just det – och du tillhör förlorarna…”

Återigen börjar det hända saker i vår hjärna, och på cirka två minuter har vi kommit fram till att det ju faktiskt stämmer. Själv är jag en riktig förlorare, precis som grannen Carl (med C), Stina på jobbet däremot är en typisk vinnare – varenda rapport hon lämnar in hyllas av vår inkompetente chef! Allt hon tar i blir till guld – och hon verkar veta om det också, den kossan!

En tanke gnager ändå inombords – om det nu är så att det bara finns två sorters människor, hur kan det då komma sig att vi redan är uppe i hela fyra sorter – katt, hund, vinnare och förlorare?

De som gillar korsord och de som inte gillar korsord

Och inte blir det bättre en vecka senare, när just grannen Carl knackar på (han stavar förresten med C) och ber att få låna en blyertspenna.

“Jag har bara bläckpennor hemma, och det funkar ju inte när man ska lösa korsord – så har du en blyertspenna att låna ut?”
”Va, löser du korsord?”
”Ja, jag är den typen. Som jag brukar säga, det finns ju bara två sorters människor: de som gillar att lösa korsord och de som inte gillar att lösa korsord!”
”Arghhh….”

Återigen rådbråkar vi vår stackars hjärna och kommer fram till att påståendet stämmer – och själv tycker jag om korsord… Tycker du om korsord, svara ja eller nej? Fint, då vet du vilken grupp av världsbefolkningen du tillhör!

Som du märker verkar det inte finnas någon ände på sorter att tillhöra, och ändå är det svårt att argumentera emot påståenden av typen “Det finns bara två sorters människor…” Vad beror det på? Är det nån sorts magi inbyggd i det hela?

Magi?

magi

Det finns inte nån gräns för alla de sätt vi kan dela in människor i två sorter på… hund och kattmänniskor, vinnare och förlorare, de som gillar korsord och de som inte gillar korsord…

Försök till förklaring

Jag ska försöka förklara hur det hänger ihop.

Tänk på alla de böcker du har därhemma – hur är de sorterade i bokhyllan (om de nu är sorterade alls…)?

De kan vara sorterade efter…

  • genre
  • författarens efternamn
  • bokens höjd (i mycket sällsynta fall)
  • bokryggens färg (något vanligare…)
  • hur bra boken är (de bästa böckerna på en egen hylla)

för att bara nämna några exempel. Grejen är att man bestämmer sig för ett sorteringssätt och konsekvent håller sig till det.

Vi tar ett exempel:

Bokens Höjd

Enligt min privata uppfattning finns det faktiskt bara två sorters böcker: Höga böcker och böcker som är låga.

Vilket ju stämmer, om man håller sig till just det perspektivet vill säga.

Ett exempel till:

Bokens Genre

…ja, jag skulle till och med vilja gå så långt som att säga att det finns bara två huvudtyper av böcker, och det är då naturligtvis böcker som är Deckare, och böcker som inte är Deckare!

Så till och med när det finns en hel massa attributvarianter (i detta fall genres) att välja bland går det att få till en “två-sorters” utsaga – men man får då bygga den på SANT versus FALSKT, istället för MOTSATSER – för bland genres går ju inga motsatser att hitta. Man kan inte säga att en bok är ANTINGEN en Deckare ELLER en Faktabok (eftersom det finns så många andra genres).

Däremot kan man (när motsatser används) säga att en bok är ANTINGEN Hög ELLER Låg.

Börjar det bli komplicerat? Håll då i minnet att detta bara är att skrapa på ytan.

Vi borde till exempel också utreda varför människor har en sådan dragning till “dualismen”, det vill säga att dela in saker och ting i just två delar – kanske har det att göra med att det är en slags universell princip… ljus eller mörker, liv eller död, fly eller fäkta, älska eller hata.

computer language

I datorernas värld , där jag huserar till vardags, finns endast Sant ELLER Falskt (representerade av “Ettor” och “Nollor”, som i sin tur är representationer av huruvida strömmen är Av eller På i miniatyrartade små kretsar), men kopplade i såpass komplexa kedjor att miljarder nyanser finns – precis som i verkliga livet alltså.

Det är nämligen så att antalet möjliga perspektiv på en viss Sak eller Företeelse (t ex ett giftermål inom Konungahuset) är i princip oändligt – men vi stackars människor har en förmåga att föredra den allra enklaste utvägen – att Gilla ELLER Ogilla… eller något annat dualistiskt :-)

Avslutningsvis…

… hoppas jag att när du nästa gång hör någon prata om Winners och Losers… vet du att det säger mer om personen som sa det, än om din egen verklighet :-)








Vill Du länka till just den här sidan från din egen sajt eller blogg? Klicka här!

Läs min E-bok :-)

Resurser

Skrivtips

Om prosa och poesi

Sidvändande krafter

Krydda med omoral

Bra att veta om din läsare

Att skriva en roman

Om Författartips.se

Författartips´ Skrivtävlingar